Oklart forskningsläge om hur vi påverkas av skärmtid

Skärmtid påverkar tankar och känslor. Vissa individer påverkas mer än andra, men vi vet inte hur det påverkar beteendet, framförallt inte på längre sikt. Enligt läkaren och hjärnforskaren Per Hamid Ghatan beror det på att det ännu inte gjorts några långtidsstudier.

Hjärnan är som en dator. Den har sin storlek, kapacitet och snabbhet. Hårddisken kan fyllas med nästan obegränsat med information, medan ramminnet gärna låser sig när du arbetar som mest aktivt. Och då kan det bli panik.

  • Buffertkapaciteten är enorm men förmågan att aktivt medvetet bearbeta information är mer begränsad, förklarar Per Hamid Ghatan. Dessutom tycks det som att det finns övre trösklar som om de överskrids gör att vi riskerar att bli mer stresskänsliga. Det påstås ibland att man med tekniken, till exempel med olika datorspel, kan träna upp simultankapaciteten, men den effekten är inte visad, avslutar han.

För att förklara vad han menar ger Per exempel från en studie där man genomfört stresstester på människor som vuxit upp i storstad och jämfört med människor som vuxit upp på landsbygden. Man såg att den grupp som hade vuxit upp i storstaden påverkades mest negativt av stress.

  • Sannolikt har stresströskeln förändrats av stadsuppväxten. Jag blev förvånad eftersom jag trodde att resultatet skulle vara tvärt om, säger Per. Jag hade tänkt att de som växte upp med att få många dagliga intryck skulle klara av att ta in fler intryck samtidigt. Men det är sannolikt så att det finns en slags övre och nedre gräns för vår anpassningsförmåga, menar han.

Per påpekar att det finns relativt få studier på hur vi påverkas av våra många timmar framför skärm, och att de studier som finns ofta ger motstridiga resultat.

  • Vi vet att det som pågår i oss såsom tankar och känslor påverkas av sociala medier och skärmtid. Vi vet även en hel del om vad som påverkar vårt beteende, men hur det påverkas av sociala medier och skärmtid är fortfarande mindre känt, avslutar han.

Per Hamid Ghatan säger att det finns beteenden som ibland uppkommer av att spela spel eller vara ute mycket på nätet. Man har till exempel kunnat konstatera att det kortsiktigt kan ge vissa ett ökat aggressivt tankeinnehåll. Samtidigt finns det studier som inte visar den här effekten. Han vill istället framhålla en annan risk, nämligen att de som tillbringar mycket tid på skärm riskerar att egentligen bara ”umgås” med likasinnade, vilket kan leda till en begränsad intellektuell utveckling, och på en samhällsnivå till en ökad polarisering mellan olika grupper.

Per Hamid Ghatan tycker att många har en obefogad oro för hur unga ska klara sig med alla skärmtimmar. En oro som nog kommer sig av att de själva inte känner igen sig från sin egen uppväxt, och att de själva blir stressade av att leva mellan det gamla och det nya.

  • Hjärnan formas fram tills man är 30–35 år. Den trimmas och effektiviseras utifrån de utmaningar man möter och de sociala kontexter man befinner sig i, förklarar han. Unga växer in i sin miljö, sin kultur och lär sig att hantera den på ett ändamålsenligt sätt. Vi ska inte oroa oss för alla men vara observanta på de unga som inte får träning i att utveckla sin sociala kompetens, avslutar han.

Per ser framförallt att det finns en stor skillnad mellan dagens generation och de tidigare som kan få konsekvenser för framtiden.

  • Tidigare läste och skrev vi mer och fick få då utveckla vårt abstrakta tredimensionella seende. Vi fick föreställa oss personer, situationer och miljöer. Media idag ger oss färdiga bilder så att vi inte behöver fantisera själva. Har man växt upp med att läsa och skriva så använder man helt enkelt hjärnan på ett annorlunda sätt, säger han.

När vi sitter med skärmen riskerar timmarna att springa iväg. Även om vi växlar mellan jobb, social surfning och spel så blir intrycken monotona. Sinnesupplevelserna uteblir helt. Det är inte bra för vårt kreativa tänkande på kort sikt eller för vår långvariga hjärnhälsa.

  • Om det är något vi vet så är det att hjärnan mår bra av fysisk aktivitet och stimuleras av att få olika intryck. Däremot är det svårt att med bestämdhet veta om mindfulness är bra. Jag själv väljer att tro på att det är bra och tar regelbundna promenader för att koppla bort tankarna, få nya intryck och motion, avslutar han.

Per Hamid Ghatan, Läkare och hjärnforskare

Läs också

Hälsoportalen

Den här webbplatsen är en portal för dig som har eller funderar på att skaffa Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring eller Bo kvar-försäkring. Här kan du bland annat få reda på mer om försäkringen, få svar på vanliga frågor, eller ta del av digitala hälsoprogram.